Nyheter

Småföretagarnas riksförbund: ”76 procent av småföretagen kan tänka sig att ta emot lärlingar”

”Kompetensförsörjning är en fråga som blir alltmer aktuell i det svenska samhället. När företag försöker rekrytera personal misslyckas de ofta med att finna någon som kan fylla rollen. Samtidigt finns många som inte lyckas finna en meningsfull sysselsättning, eller ens komma in på arbetsmarknaden. Jobben och de jobbsökande kan inte matchas eftersom det råder en brist på efterfrågade kompetenser. Riksdag och regering försöker med små verkningslösa riktade insatser förbättra kompetensförsörjningsproblematiken i stället för att ha modet att sjösätta ett modernt fungerande lärlingssystem.

Tidigare fanns relativt många enkla arbeten, som även den utan formell utbildning och arbetsmarknadserfarenhet kunde söka. Så är det inte längre. I snabb takt har kraven på arbetsmarknaden ökat. De som inte kan nå upp till arbetsmarknadens krav faller efter.

Det är lätt att tro att svaret till det stora skiftet stavas mer formell utbildning. Men allt längre akademiska utbildningar är inte lösningen på arbetsmarknadens behov. Mycket av kompetenser lärs in på arbetsplatsen snarare än i skolbänken. Balansen mellan arbetsförlagd och akademisk utbildning har tyvärr blivit skev i Sverige. Tidigare var det vanligt att ungdomar lärde sig kunskaper på arbetsplatsen, eller läste akademiska utbildningar och vid cirka 25 års ålder eller innan dess steg in på arbetsplatsen för att komplettera akademiska kunskaper med yrkeskunskaper. Idag läser allt fler allt längre utbildningar. Det är vanligt att få sin första riktiga anställning efter 30 års ålder, det vill säga när ungdomar börjar närma sig den tidiga medelåldern.

För att klara framtidens kompetensförsörjning måste yrkesinriktade utbildningar få högre status och ett betydligt större inslag i svensk utbildning.

Lärlingsutbildningar är särskilt viktiga för kompetensförsörjningen i mindre och medelstora företag,  i synnerhet utanför våra storstäder. I många fall måste de anställda på mindre företag kunna sköta ett flertal olika arbetsuppgifter, som till exempel ha koll på ekonomin och pappersarbetet samtidigt som de utför själva kärnuppgiften. Ett bra sätt att bygga på den breda kompetens som krävs är att under en initial period arbeta som lärling på företaget. Lärlingen får ju även möjlighet att förstå företagandets villkor, i synnerhet om lärlingsplatsen är på mindre ägarledda företag. Forskarna Glenda Quintini och Sébastien Martin har i en aktuell studie funnit att elever som arbetar deltid (mindre än 15 timmar per vecka) vid sidan av studierna löper lägre risk för att hoppa av skolan. Sambandet kan enligt forskarna bero på att arbete fostrar viktiga livsläxor såsom plikttrogenhet och motivation, samt eftersom det kan styra de unga mot en karriärväg.

Att lärlingssystem skulle kunna göra stor nytta i Sverige visas av två undersökningar som Småföretagarnas Riksförbund har genomfört bland sina medlemmar. Både under 2013 och 2016 svarade 76 procent av Småföretagarnas medlemmar att de har ett intresse av att ta emot lärlingar. Med försiktiga antaganden utifrån undersökningen visar det sig att nära 36 000 lärlingsplatser skulle kunna skapas bland de mindre företagen. Ett fungerande lärlingssystem skulle alltså bana väg för ett stort antal personer att komma in på arbetsmarknaden – och skulle kunna vara ett alternativ till de kostsamma subventionerade anställningar som idag snedvrider konkurrensen. Ett fungerande lärlingssystem är verkligen en viktig fråga för politiken att ta tag i.”

Peter Thörn
Förbundsordförande
Småföretagarnas Riksförbund