Arkitekturens betydelse för hållbarhet, hälsa och i vidaste bemärkelse vårt välbefinnande. Det var temat när Samverkansforum med Sveriges största statliga byggherrar på tisdagen höll sitt årliga seminarium.
– Gör du vägval sent så är i många projekt inte arkitekternas kompetens med. För att värdera om det är bra eller dåligt.
Det sade Helena Bjarnegård, Sveriges riksarkitekt och en av seminarieledarna, till Svensk Byggtidning i en seminariepaus på ArkDes – Sveriges centrum för arkitektur och design på Skeppsholmen i Stockholm.
Som ett av få länder tog Sverige i maj 2018 ett riksdagsbeslut med tydligt formulerade mål för vår arkitektur.
Övergripande är ”kvalitet och hållbarhet alltid ska gå före kortsiktiga, ekonomiska intressen.”
– Den nya arkitekturpolitiken betonar varför arkitektur är viktigt. Vi ska använda den som ett verktyg i ett hållbart samhällsbygge, understryker riksarkitekt Helena Bjarnegård, Boverket.
Titeln på Samverkanforums tisdagsseminarium på ArkDes var ”Statens stoltheter 2019”.
Statens fastighetsverks renovering och upprustningen av Nationalmuseum. Naturvårdsverkets ramp och utsiktsplats vid Grävlingsberget över naturreservatet Hälleskogsbrännan och förödelsen efter skogsbranden i Västmanland 2014.
Det här var bara två prisbelönta projekt av en lång rad exempel på ”Statens stoltheter 2019” som presenterades på seminariet.
För riksarkitekt Helena Bjarnegård är kanske ändå just Nationalmuseum 2019 års bästa exempel på statliga byggherrars viktiga roll som arkitektoniska förbilder i enlighet med politiskt uppsatta mål.
– Det är en byggnad som väldigt många människor är stolta över att vi har i Sverige. Som man gärna visar upp för vänner och bekanta, som ibland kanske kommer från andra länder.
Stockholm och Köpenhamn
Att arkitektens kompetens många gånger inte finns med vid för arkitekturen viktiga vägval i slutet av ett byggprojekt är annars något som negativt skiljer oss från åtminstone ett annat land, nämligen Danmark.
Det anser i alla fall Helena Bjarnegård som tycker att vi i det här avseendet närmare borde studera hur vårt grannland hanterar projektledning och byggprocess.
På den punkten fick hon också medhåll av Köpenhamns tidigare stadsarkitekt Tina Saaby, som även hon deltog på seminariet.
– Det jag tror att Stockholm kan lära av Köpenhamn handlar rätt mycket om byggprocessen. Om att arkitekten är mer engagerad och mer involverad i tidiga men också i senare faser av byggprojektet. Det har nog också att göra med systemet. Jag tror att Sverige är lite mer byråkratiskt än på många andra ställen.
Och vice versa, har Köpenhamn något att lära av Stockholm?
– Att det ska vara mer natur i en stad. Det är något som jag tror att Köpenhamn gott kan studera och lära sig att förstå är en kvalitet i Stockholm, svarade Köpenhamns tidigare stadsarkitekt Tina Saaby till Svensk Byggtidning efter avslutat seminarium på tisdagen på ArkDes på Skeppsholmen i Stockholm.
