Nyheter

Hyresnivån i Stockholm behöver höjas med 3,5 procent under 2020

Hyresrätten spelar en viktig roll för dynamiken på arbetsmarknaden och för Stockholms möjlighet att agera motor för landets ekonomiska tillväxt. Ska denna dynamik fungera måste hyresutvecklingen tillåtas att följa den samhällsekonomiska utvecklingen. Enligt Fastighetsägarna Stockholm behöver den allmänna hyresnivån i Stockholmsregionen i så fall höjas med 3,5 procent under 2020.

Hyresrättens position på Stockholms bostadsmarknad har försvagats under lång tid. I början av 1970-talet var cirka 90 procent av innerstadens lägenheter hyresrätter, mestadels privatägda. Idag har andelen fallit till lite drygt 30 procent.

– Utvecklingen är till stor del en följd av grundläggande problem i den svenska förhandlingsmodellens sätt att fungera på hyresmarknaden. Det saknas såväl en enighet om vad de årliga förhandlingarna ska baseras på som en fungerande opartisk tvistelösning. Dessa frågor adresseras i Januariavtalet så det finns hopp om att vi snart får en ändring på detta, säger Nathalie Brard, chef hyresmarknad på Fastighetsägarna Stockholm.

Under de senaste åren har den allmänna hyresnivån knappt tillåtits följa inflationen. Vilket innebär att hyrorna har fallit i reala termer. Eftersom hyran är hyresvärdens enda intäkt påverkar det den långsiktiga möjligheten att bygga nya hyresrätter och att underhålla befintliga hyresrätter.

– Enligt lagstiftningen ska hyresutvecklingen spegla bostadskonsumenternas värderingar. Det innebär i praktiken att de årliga hyreshöjningarna måste spegla utvecklingen av hushållens disponibla inkomster. Det är ju den som avgör våra möjligheter att uttrycka våra värderingar i ekonomiska sammanhang, säger Nathalie Brard.

Enligt Riksbankens septemberprognos förväntas hushållens disponibelinkomster öka nominellt med 3,5 procent under 2020.

– Det faktum att hyresnivån under lång tid har varit för låg för att kunna försvara hyresrättens position, motiverar visserligen en något högre höjning under 2020. Den osäkra makroekonomiska miljön gör dock att vi ser en utveckling i linje med den förväntade utvecklingen av disponibelinkomsterna som rimlig, säger Nathalie Brard.