Nyheter

Så kan Stockholms cykelinfrastruktur bli bättre

Inom ramen för den trafikrapport som Stockholms Handelskammare presenterar den 17:e oktober föreslås sex åtgärder för bättre fungerande cykeltrafik.

Carl Göransson, näringspolitisk expert på Stockholms Handelskammare, menar att Stockholm behöver bli bättre på att planera cykelinvesteringar.

– Cykeln är utmärkt i täta och urbana miljöer och därför måste cyklandet fortsatt underlättas. Det finns många möjligheter till billiga investeringar som skulle leda till stora förbättringar för cyklister. Samtidigt är det viktigt med kostnadskontroll så att man inte gör av med alla pengar på ett fåtal dyra projekt med begränsade nyttor, säger Carl Göransson.

Den 17:e oktober släpper Stockholms Handelskammare det Chamber Policy Paper som Jonas Eliasson, professor i transportsystem, tagit fram inom ramen för Stockholms Handelskammares arbete för att huvudstadsregionen i framtiden ska vara Europas bästa.

Carl Göransson menar att rörlighet inom staden kommer vara en avgörande framtidsfaktor och att cykeltrafiken därmed kommer ha en viktig roll att spela.

– Vi tror att det finns många kostnads- och yteffektiva förbättringar som man kan göra och som leder till bättre tillgängligheten inom staden. Det finns relativt små planerings- och trimningsåtgärder som kan förbättra för cyklisterna och minska trycket på övrig infrastruktur, säger Carl Göransson.

Att satsa på den faktiska trafiksäkerheten och upplevelsen av trafiksäkerhet kan också medföra att fler vill cykla till och från arbetet eller till fritidsaktiviteter.

– Vill man att resenärer ska kunna välja cykeln så är det viktigt att planera på ett sådant sätt att det både är en säker trafikmiljö och upplevs som ett tryggt sätt att färdas på. Det finns mycket man kan göra med bättre skyltning och att anpassa trafikregler och lagstiftning, säger Carl Göransson.

En betydande utmaning som identifieras i rapporten är att flera investeringar i ny infrastruktur för cykel blivit mångdubbel dyrare än planerat.

– När vissa projekt blir nästan tio gånger dyrare än planerat så skapar det naturligtvis följdproblem och skapar en misstro. Därför tror vi att det är klokt att fokusera på kostnadseffektiva trimningsåtgärder och att hårdare prioritera vilka nya projekt som ska genomföras, säger Carl Göransson.

RIDDARHOLMSKANALEN

Det är en av stadens högst belastade cykelstråk och bredden är otillräcklig, särskilt då trafiken är dubbelriktad. Bredda cykelbanan genom konsoler en bit utöver kanalen – med en bredd som får bli en kompromiss mellan cykeltrafiknyttan och önskemål om att inte skymma vattenspegeln. Överväg en bro i nora änden och bygg bort de två farliga 90-graderskurvorna norr om Riddarhuset genom att ta bort parkeringsplatserna på platsen.

TRANEBERGSBRONS ÖSTRA RAMP

En olycksdrabbad sträcka där cyklister i hög fart trängs med gående och cyklister som rör sig i motsatt riktning. Nyttja slänten ned mot Fredhällsparken för att skapa ytterligare bredd. I andra änden av Tranebergsbron är det framför allt Alvik som är ett problem, och i all synnerhet den ökända svängen förbi Alviks färg. Där kan varje decimeters breddning göra stor skillnad, men detaljplan och markägarförhållanden kan innebära svårigheter.

HORNSTULL

Cykeltrafiken fungerar i dag dåligt för norrgående cykeltrafik som kommer över Liljeholmsbron och vidare in på Långholmsgatan. Med begränsade ingrepp i form av ombyggnad av östra sidan av korsningen och södra delen av Långholmsgatan kan situationen bli betydligt bättre än i dagsläget.

Liljeholmsbron kommer sannolikt att behöva renoveras inom en relativt snar framtid och en förändring av cykelinfrastrukturen kan med fördel samordnas med det arbetet.

STRÅKET ALBANO–NORRTULL–HAGASTADEN

Är i dag ett viktigt cykelstråk som dessutom blir viktigare, inte minst till följd av fler studenter i Albanoområdet. Den östvästliga kopplingen från Albanova-området till Norrtull och Hagastaden är i dagsläget en lång omväg.

En gång/cykel-bro över Roslagsvägen, troligen nära Värtabanans befintliga bro, är en uppenbar och gammal idé som har planerats länge.

Tillsammans med smärre förbättringar av cykelbanorna genom Bellevueområdet skulle det väsentligt förbättra gång- och cykeltillgängligheten.

GÖTGATSBACKEN

Här finns sannolikt cykel-Stockholms största problembild och den kan möjligen förbättras på marginalen när Slussen är färdigställd.

Den övre delen av Götgatan, mellan Medborgarplatsen och S:t Paulsgatan, skulle kunna förbättras som cykelstråk genom att förlänga den alternativa vägen via Repslagargatan hela vägen över Medborgarplatsen.

SURBRUNNSGATAN OCH LUNTMAKARGATAN

Här finns outnyttjad potential. I dag gör den samlade bredden att det är svårt och dyrt att skapa tillräcklig plats för såväl gående, vägtrafik, bussar som cykeltrafik på Odengatan och Sveavägen.

Men parallellt med Sveavägen och Odengatan går Surbrunnsgatan och Luntmakargatan, där man skulle kunna få till riktigt bra genomgående cykelstråk med relativt enkla åtgärder: målning, cykelgatereglering, lite borttagna p-platser och prioritet i korsningar.

Bild: Michael Gaida