Nyheter

Elbristen i Stockholm: Bortfall på 500 miljarder i produktivitet

Stockholm kommer under det kommande decenniet att lida av elbrist och därför riskerar 500 miljarder i produktivitet, nästan 50 000 bostäder och över 400 000 jobb att utebli.

Det visar en ny rapport från Stockholms Handelskammare.

– Produktionsbortfallet motsvarar om man skulle sätta hela Sveriges handelssektor på paus under ett helt år och är därför ett hot mot vår utvecklingsförmåga, en stark broms på landets tillväxtmotor och ett hinder för den gröna omställningen. Vi behöver nu se åtgärder för att trygga en stabil tillgång på el och effekt som matchar samhällets behov, säger Lisa Lindqvist, näringspolitisk expert på Stockholms Handelskammare.

Till grund för rapportens analys ligger ett framtidsscenario som den tekniska konsultfirman WSP utarbetat på uppdrag av Stockholms Handelskammare. Det visar att de konsekvenserna av elbristen riskerar att bli mycket allvarliga och tydliga.

En negativ effekt på sysselsättningen motsvarande minst 200 000, sannolikt drygt 400 000, årsarbeten i Stockholm fram till år 2031.

Under det enskilda år då gapet mellan efterfrågad och tillgänglig effekt är som störst – vilket i vårt mest sannolika scenario är år 2027 – bedöms antalet sysselsatta vara 117 000 eller 8 procent färre, jämfört med en utvecklingsbana som inte hämmas av elbrist.

Sammantaget bedöms minst 27 000, sannolikt närmare 50 000, nya bostäder inte kunna realiseras i regionen fram till år 2031. Det motsvarar hela två till tre årsproduktioner av bostäder. Som en indirekt effekt försvinner under några år omkring vart fjärde byggjobb i regionen.

Ett produktionsbortfall på sammantaget minst 200, sannolikt närmare 500, miljarder kronor i Stockholm fram till år 2031. Under det enskilda år när elbristen är som värst – i vårt mest sannolika scenario år 2027 – reducerar elbristen bruttoregionalprodukten med 130 miljarder eller 8 procent. Det motsvarar närmare 50 000 kr per regioninvånare och år.

Lisa Lindqvist, näringspolitisk expert på Stockholms Handelskammare, menar att det grundläggande problemet är att stamnätets överföringskapacitet av el in till Stockholmsregionen inte byggts ut i samma takt som elförbrukningen ökat, samtidigt som elsystemet genomgår stora förändringar med ökad volatilitet i elproduktionen som följd.

I det mest sannolika scenariot, att de planerade förstärkningarna av stamnätet försenas med omkring två år jämfört med planen, så slår regionkärnan i ”taket” för tillgänglig effekt år 2022 och först år 2029 har Svenska kraftnäts kapacitetsförstärkningar nått så långt att effektbristen inte längre utgör en restriktion för utvecklingen.

– Vi står inför stora problem och det absolut viktigaste är att fokusera på är att få kapacitetsförstärkningarna på plats i tid, helst helt utan några förseningar alls. På längre sikt behöver politiken säkerställa att en sån här situation, oavsett om det är i Stockholm eller någon annanstans, inte tillåts uppstå igen, säger Lisa Lindqvist.

Stockholms Handelskammare föreslår i rapporten att kundernas ställning på marknaden stärks, att fjärr- och kraftvärmens konkurrenskraft säkerställs och att politiken tar initiativ till en blocköverskridande effektöverenskommelse för att garantera effekttillgången i hela vårt elsystem på lång sikt. En sådan överenskommelse bör avhandla frågor som exempelvis säkerställande av nätkapacitet och prissättning av planerbar effekt.

– Tillgången till elektricitet har länge varit absolut fundamental för jobb och bostäder och kommer framöver bli ännu viktigare när så väl industriprocesser som fordonsflottan tar mer el i anspråk. Politiken behöver stärka sin förmåga att förutse och planera elförsörjningen så att vi inte tappar konkurrenskraft på dålig planering, säger Lisa Lindqvist.