Nyheter

Folkhem utvecklar världens första innerstadskvarter med höga hus i massivträ

Bygga Stockholms Niclas Svensson har träffat Anna Ervast Öberg, projektutvecklingschef hos Folkhem för ett samtal om Cederhusen.

På gränsen mellan Solna och Stockholm byggs just nu några av de högsta bostadshus i modern träbyggnadsteknik som vi hittills sett. Cederhusen är världens två första innerstadskvarter som byggs i massivträ. Utöver dokumenterade klimatfördelar medför därtill de nya träbaserade byggsystemen avsevärt lägre vikt, vilket också möjliggör byggnation ovanpå bil- och järnvägstunnlar.

– Det här är tveklöst ett ytterligare genombrott för den nya tidens byggande, säger Anna Ervast Öberg, projektutvecklingschef hos Folkhem och ansvarig för projektet Cederhusen

Höga träbyggnader är en spegling av en ny tidsepok på 2020-talet och framåt, som är präglad av hållbart samhällsbyggande med minimal klimatpåverkan. Sakta men säkert lämnar vi 1900-talets byggmetoder, som präglades av hårt utnyttjande av ändliga naturresurser och ett allt för snävt fokus på byggnadernas energiprestanda.

Helhetssyn på klimatet

För betänk det faktum att även om vi – åtminstone teoretiskt – skulle uppnå en standard med noll-energihus, så skulle omfattande klimatutsläpp från byggverksamheten fortsätta om ingenting görs åt byggmetoderna och de klimatbelastande byggmaterial som ingår. Med Folkhems nya stadskvarter i trä placerade rakt in i storstadens urbana miljöer har därmed Stockholmsregionen möjligheten att inta positionen som ”fönstret mot omvärlden” när det gäller framtidens hållbara samhällsbyggande – i en tid då urbana stadsmiljöerna tilltar och stadsbebyggelserna globalt väntas växa med ofattbara 130 procent enbart för de närmaste tio åren fram till 2030.

Dessa generella konstateranden är de huvudsakliga utgångspunkterna i ett spännande – och ibland gnistrande – intervjusamtal om framtidens hållbara samhällsbyggande med Anna Ervast Öberg.

Argumenten är många och utvecklingen kan ses i ljuset av att det nya byggandet också innebär ett en ny byggteknik för 2020-talet, där inte bara klimatet är en vinnare, utan även byggprojektens och de boendes ekonomi. För att inte tala om minskat resursslöseri och minimalt med byggfel genom den industriella tillverkningens rationalitet och precision. De industriella byggmetoderna svarar redan i dag för uppemot 50 procent av bostadsproduktionen i Sverige och växer stadigt på marknaden. Men återtill hållbarhetsresonemangen; vad innebär egentligen klimatfördelarna med träbyggnadsteknik?

– Ja, byggnader och bostadshus kan som bekant användas i mer än 100 år, men vi kan idag genom ett antal studier verifiera att mer än hälften av utsläppen i byggnaders livscykel sker under produktionen. Och med bärande träkonstruktioner kan vi åtminstone halvera utsläppen jämfört med ett traditionellt bygge i betong och stål, säger Anna Ervast Öberg.

Boendes aktiva klimatval

Lite filosofiskt konstateras att genom att använda mer trä globalt sett skruvar vi successivt åt oljekranar och reducerar metallutvinning på jordskorpans ömtåliga hud. Vi minskar uttagen av oersättlig sand och bergkross från berggrunder och havsmiljöer. Vi minimerar användning av naturgrus ur våra överlägsna naturliga vattenreningsverk som känsliga rullstensåsar utgör och som formats av perioder med istid i norra Europa.

Men åter till något mer närliggande; även de boende möter i träbyggandet ett av många svar på hur de genom aktiva val kan bidra till ett hållbart samhällsbyggande.

– Vi kan tydligt se att många av de boende aktivt väljer Cederhusen i Hagastaden utifrån ett medvetet klimatval, vilket också förstärks genom ett förbättrat inomhusklimat. Och hälsoaspekten förstärks genom att vi kan ta bort plasten i väggarna i träbyggnader eftersom materialet är producerat av naturen själv, och har andra egenskaper än artificiella material som stål och betong.

Även ljudupplevelsen är annorlunda i bostadshus med trästomme. Ljudet upplevs naturligt nog som ”mjukare” och mer behagligt, och buller och ljud är en underskattad faktor när det gäller en bostad eller en byggnads trivselfaktor, understryker Anna Ervast Öberg.

Den mänskliga skalan uttrycktes på ett något annorlunda sätt av en träförespråkare från Norge för ett antal år sedan, då denne konstaterade; ”trä är det enda material jag vill umgås med när jag är naken”. Och visst är det svårt att tänka sig en bastu i något annat material, och det finns studier som vetenskapligt kan visa att vi kort och gott mår bättre när vi omger oss med naturmaterial som trä.

Fyra torn i klimatoptimerad träbyggnadsteknik

Nya stadsdelen Hagastaden uppförs just nu där sällskapsspelsets Monopols kända tegelsilhuett av Norra station redan nu är ett minne blott, och som ersätts med den nya stadsdelen med en omfattning av totalt ungefär 6 000 nya bostäder på ett närmare 100 hektar stort område. Av dessa utgör 234 bostäder Cederhusen i massivträteknik, fördelade på fyra hus med varsitt torntorn. Arkitekterna bakom Cederhusen är General Architecture

Husen i de två kvarteren i modern, industriell och klimatoptimerad träbyggnadsteknik blir mellan 10 och 13 våningar höga. Undertill i tunnlarna löper ännu en tid landets mest frekventa biltrafikstråk med E4/E20, fram till dess att nya Förbifart Stockholm om några år äntligen leder trafiken förbi innerstaden, och storstockholm med sina drygt 2, 3 miljoner invånare får en modern trafiklösning. Länge har Sveriges huvudstad varit nästan ensam bland Europas storstäder om att ha den klimatbelastande biltrafiken rakt genom stadens hjärta. Så lätt släpper inte 1900-talets lösningar greppet om oss.

– Nej, men den sammantagna lösningen får en push framåt såväl genom Förbifart Stockholm, men också genom att vi tillsammans kan se framtiden an med höga bostadshus i trä rakt inne i stadskärnorna framöver, säger Anna Ervast Öberg.

Landet bygger staden

Det är ett faktum att Sverige är ett skogsland – och det i sin tur innebär att den industriella produktionen ofta återfinns i regionalpolitiskt känsliga delar av Sverige. Vad gäller Cederhusen i Hagastaden kommer trästommen i modern CLT-teknik från Setras anläggning i Långshyttan i Dalarna. Och dessa leverantörer av träbyggnadssystem återfinns i orter som Bygdsiljum i Västerbotten, Kil i Värmland eller Sandsjöfors i Småland. Orter där jobben verkligen behövs – och det är ett intressant perspektiv som öppnar sig via ett ökat träbyggande.

– Ja vi kan nu välja att låta ”Landet bygga staden”, vilket kan låta en smula banalt, men där vi faktiskt kan avlasta storstadsregionernas ständiga risk för överhettning i ekonomin genom att flytta ut produktionen till glesare bebyggda delar av Sverige. Samtidigt moderniserar vi byggandet genom en rationell industriproduktion av bostäder och byggnader. Det är enligt min mening en unik kombination att vi genom att välja trä som byggmaterial får en avsevärt mer rationell byggprocess samtidigt som vi gör en betydelsefull insats för att rädda klimatet, avslutar Anna Ervast Öberg.